Lite mer kött på bena

Har vi fått idag. Var in till barnakuten och träffa en duktig barnläkare. Hon bekräfta det läkaren ställde som diagnos på akuten. Kom även in två läkare till och titta på Adam.
Adam har kommit lindrigt undan. Han är inte svullen vid lederna som man kan bli. Han har inte mycket förändring i proteinet. Och inget blod i urin el avföring.
Det jag känner att vi måste ha koll på här hemma är så att han äter och dricker ordentligt. Han har gått ner lite i vikt sen i lördags, 4,5 kilo. Adam verkar ha mest ont på morgonen och kvällen.
Hos doktorn busa han och höll på. Kan vara ett sätt att avleda doktorn.. hm ja jag vet inte.
Han ville att vi skulle äta på max inna vi åkte hem, det gjorde vi. Men han fick bara i sig ett par bett på hamburgaren sen såg jag hur han tog sig för magen. Han försöket lek i deras lekhörna men det vart bara jobbigt åt han.

Jag prata med Adams fröken idag, och så länge Adam inte äter och dricker ordentligt så får han vara hemma från skolan.
Får hoppas att han piggar på sig under dagen och vill ha mat sen iaf.

Nu ska jag ta en kopp kaffe, dagens första. Lite sent men har inte haft tid förrän nu.

Kram Madeleine

Blandade känslor

Adam har troligen en sjukdom som heter Henoch-Schönleins purpura / Petekier.
http://www.growingpeople.se/templates/Page.aspx?id=3135

Har tänkt idag, mycket. Tankar som jag vill slå bort. Tänker på att Adam klagat på att han har haft ont i nacken under en tid av och till. Tänker på att han ofta uppfattats som lat.. tänker på att han klagar på om man tar i han ibland ( då tar jag inte i han hårt)
Tänker på att han inte varit samma livliga kille hemma. Kanske han varit det i skolan. Han har ofta tagit det vlädigt lungt hemma..

Ska ta upp dessa funderingar med läkaren imorgon. Alltså man tänker inte på allt när man sitter inne på akuten. Hur mår min son egentligen? Är det denna å komman. Tanken på närliggande sjukdommer ploppar upp. Ja jag ver att jag ska tänka positivt. Jag vet föräldrar som fått tuffa besked om betydligt värre sjukdommar, vet en mamma som mist sitt barn.
Har alltid varit tacksam för att jag har friska barn.
Jag vill tro att det ska gå bra och jag måste utgå ifrån det.

Och Oliwer... Han är orolig och känner av starkt att det inte är som vanligt hemma. Han sov hos min vän Jenny i natt och hennes familj. Han gilla det väldigt mycket. Han erkände för mig sen att han hade velat vara kvar.
Han är arg och är påhittig, antagligen för att leda bort mitt fokus på Adam och han vill ha svar.

Jag tog med Oliwer på en cykletur idag. Vi hamna på mitt jobb en stund. Sen tog vi en glass i solen och bara va.

Adam fick egen tid med mig i badet! Vi bada länge, tror han mådde lite bättre efter det varma badet. Annars så har han mest legat idag och varit trött, ätit dåligt och druckit dåligt. Lite feber.

Själv håller jag på bli sjuk, ont i örat, svullen i halsen och tung i skallen. Är helt slut

Har iaf gjort min plikt idag och röstat och det gjorde jag med hjärtat

Kram Madeleine

"Ja, du det ska jag säga dej"...

... det kom tre stora högar". Jag har just citerat min underbara son när läkaren på akuten fråga om han bajsade igår.
Tack och lov så sitter jag här och skriver nu och min son ligger i våran dubbelsäng. Han kom dit i Tobias armar.
Har ängat större delan av kvällen på akuten och en del av natten. Ska det från början.

Det börja redan i Onsdags när jag tänker efter, Adam klaga på att han hade ont i magen ( händer att han säger så när han vill stanna hemma) och att han hade ont i bena. Jag tänkte att nu försker han lura mig så han får vara hemma och att han har växtvärk. Så jag skicka han till skolan. Jag ringde hem från jobbet på kvällen och ville försäkra mig om att Adam mådde bra, vilket han gjorde, han var som vanligt enligt Tobias.
 På Torsdagen så klagar han på magen igen och säger att han spytt i handen på toa. Ringer Tobias och hör om verkligen allt var bra på kvällen innan, jo dte var det. Och han had eju ätit en stor portion gröt och varit sig själv innan han pratar om magen och att han spytt.  Adam säger flera ggr att han inte vill vara med på gympan på torsdagen. Jag antog att det var därför han sa att han hade ont i magen och spytt ( min son har livlig fantasi för er som undgått det). Jag bestämmer mig för att skicka iväg Adam till solan och säger att känner du dig sämre så behöver du nog inte vara med på gympan.
Till saken hör att onsdag kväll så var det föräldrar möte och det togs upp att vi föräldrar ska uppmuntra barnen att gå till skolan när dem säger att dem har ont i magen och huvudet, eftersom små barn ofta känner efter. Dem påpeka också att vi föräldrar inte ska säga till barnen att dem ska be fröken ringa hem om dem har ont i magen eller så, för då kan det hända att fröken får ringa 23 samtal eftersom om ett barn börjar så smittar det lätt av sig. Iaf med dem orden i min skalle så blir jag mer övertygad att skicka iväg han till skolan.
Vid 12 tiden på torsdagen så tar jag cyken för att åka och handla på vägen så åker jag förbi Adam skola , man kan välja lite olika vägar, jag kollar kl och tänker att om klockan är tolv så är säkert Adam i lunchsalen så då ser han mig inte.  Adam är inte i lunchsalen utan står i en kö. Jag vinkar till Adams fröken och har öronlurar i. Då kommer hon lite springande mot mig och vinkar att jag ska komma. Jag blir lite fundersam och undrar vad hon vill (Adam slutar ju kvart i ett) Hon är orolig för Adam och vill att jag ska titta på hans ena ben, jag blir först irreterad över att detta inte kunde vänta tills han slutar, jag kollar på benet och ser utslag som jag aldrig sett innan, det påminner inte ens om ngt utslag som jag känner till. En vikarie på fritids påpekar att  han varit stilla under dagen och inte sig lik, fröken säger att han varit lite nedstämd. Kollar klockan, 12.15, är inte särskilt orolig vid det här laget över Adams utslag, det är ju så lite, jag tar det för myggbäck och att han är trött, han kan vänta i 30 minuter tills han slutar, dem skulle ändå bara se på film.
Jag hastar iväg till affären, möäter en arbetskammrat och beklagar mig över att jag blev stoppad av fröken, detta kunde väl ha väntat och hon höll med.
Nör jag hämtar Adam så är han ju pigg igen, pratar med fritids personl, och den jag pratar med säger att Adam varit sig lik. Blir lite smått irreterad över att dem säger olika. Tar med Adam hem. Hemma så är min mamma där och jag ber mamma kolla på utslagen för att se vad hon tror att det är, hon vet inte men eftersom Adam är pigg och leksugen så är det inget vi tänker på igen. Minns att jag tänkt att dem blivit fler på ena benet men slår bort det.
På em så vill Adam spela spel och bara ha lugna lekar för sig och han är lite nedstämd, han brukar annars vara väldigt uppspelt när min mamma är här. jag undrar om han är ledsen över något men nej det är han inte, ont i benet klagar han på, ja minns att jag säger till mamma att hans växtvärk måste jag få tips om hur jag ska hantera. Effter en stund är han glad och så är han nedstämd så håller han på under resten av kvällen. När jag nattar han på kvällen så blir jag orolig för första gången här, han utslag har nu ökat i mängd och form. Jag frågar Adam om dem kliar eller gör ont men det gör dem inte. Han somnar sen ganska så snabbt så jag tänker att på fredag så ringer jag vc om det fortsätter med utslagen.
På fredag morgon så ska Adam till fritids innan frukost för både jag och Tobias börjar tidigare, som vanligt så sover vi för länge så jag stressar med barnen och Adam är pigg och klär sig snabbt och vill i väg så jag tänker inte alls på detta med utslagen.  Ringer Tobias på kvällen för att höra hur dem mår, Adam var pigg så det var ingen fara med han enligt Tobias.
På kvällen när jag nattar honom så ser jag att hans utslag ökat, jag vet inte varför jag tar dem med ro, antagligen för att Adam var vid gott mod och att han inte klagat på utslagen ett endaste dugg.
På lördag morgon så försover jag mig så jag hinner inte tänka på detta då heller, väl hemma så var det förberdande inför min mormors åtio års fest. Så här i efter hand så slår det mig Att Adam var väldigt lugn när jag kom hem och han sprang inte ens och kram mig, han havlåg i Oliwers rum och lekte. En annan sak som jag tänker på är att han inte haft utbrott på flera dagar ( absolut inte likt honom).
Hos min mormor på hennes så är han lugn, ha tar inte lika mycket av tårta som han kan göra. Jag ger barnen godis, det är ju lördag, Adam bjuder nästan bort allt sitt godis. ( inte likt )
Väl hemma efter kalaset så är han lugn och medgörlig, jag är väldigt trött så jag går faktiskt och lägger mig innan barnen, jag hör Tobias säga att dem ska smyga upp när han ska natta dem för han tror att jag sover, jag ska precis släcka min lampa men bestämmer mig för att ropa in barnen för att säga godnatt, Adam kommer släpandes mot mig och jag har tack och lov inte hunnit släcka lampan, då ser jag Adams ben skriker på Tobias att han ska komma och nu ska jag försöka förklara vad det är jag ser, hans båda ben är fullt i utslag, huden har ändrat färg på ena benet det går i violett, sen ser jag stora blåmärken och jag ser med blotta ögat hur blå märkena sprider sig, jag ber tobias hämta en telefon, jag ringer upplysningen känner hur paniken sprider sig, jag har tur behöver bara vänta två minuter i telefon kön. En trevlig sköterska svara och jag hitttar ett lugn och kan förklara vad det är jag ser, hon vill att vi åker till akuten direkt.
När hon lägger på så ringer jag jobbet och när dem svarar så är lugnet borta, jag hör mig sjäv säga att jag kan inte jobba i morgon för jag ska till akuten med min son samtigt som jag säger detta så ser jag hur det kommer fler blåmärken. Jag grinar och grinar  får panik , mitt i paniken så lyckas jag få barnvakt till Oliwer och 10 minuter senare sitter vi i bilen på väg till akuten. Kan säga att jag fick ett par scenarium i skallen. Ringer till mamam och grinar minns jag och jag ser det värsta frmför mig. Vad ska jag tro när mitt lilla barns ( ja barn blir små när dem är sjuka) ben ändrar färg för mammor blir rädda när deras barn blir sjuka.
Tobias är som tur är lungnet själv ( eller?)
Vi har tur inne på akuten , ingen vänta in till receptionen, får beskriva min sons utslag för en undersköterska som troligen jobbat där 20 år för länge (sur som en citron) hon är likgiltig till det mesta. Adam är nu piggare och pratar på som bara den han är kavat och beskriver själv hur han mår och han frågar surcitronen varför hans ben är så prickiga, men det behagar hon inte svara på, hon säger att det är inte ringorm iaf. I väntrummet blir Adam tröttare, jag sitter där och målar upp det ena senariumet efter det andra. Tobias sitter i lugnan ro och läser tidningen. Kan säga att Tiden går väldigt sakta inne på väntrum och spec inne på akuten.
jag har på vägen in till Akuten googlat på utslga och ringorm, för dte var Tobias teori. Försöket hitta en bild som likna hans utslag.
Sitter i väntrummet och försöker intala mig själv att det är nog ringorm iaf en ovanlig sådan.
När det blir våran tur så får vi träffa en undersköterksa som ä trevlig och inte alls som surcitronen. Hon pratra med Adam och när hon får se utslagen och hudförändringen så ser hon ut som ett frågetecken och säger att det är konstigt, jag frågar direkt om det är ringorm.. vet att dte inte är detmen jag vill att hon ska säga att det är ringorm. Men nej hon bara kliar sig i huvudet och hummar, jag blir nu mer nervös. Jag ska hämta en doktor och på två röda är doktorn där ( detta gör mig nervös, har varit på akuten förr, faktiskt två ggr innan i det rummet vi är i nu och då har jag varit glad om doktorn kommit inom en timme)
En ung doktor tar sig an oss hon ser min oro och undersöker Adam snabbt, hon gör det till en lek och Adam tycker det är skoj, lite konstigt att leka på natten.
Jag tycker inte hon ser allvarlig ut utan hon skrattar och busar med Adam. Jag frågar så som man inte ska göra när ens barn hör på, om jag bör vara orolig, varpå hon säger nej, jag tror jag vet vad det är, ska förklara sen.
Känner att jag kan andas ut och jag bli lättad. Efter att hon undersökt Adam noga och frågat oss en mäng olika frågor så får vi reda på att Adam har en väldigt ovanlig blodkärls "sjukdom" som uppträder i stora blåsor på benen när när blodkärlen spricker ( trött nu, tror det var så) blåsorna övergår i blåmärken och huden ändrar förg när det är klart men det komer snabbt nya utslag. Själva utslagen är ofarliga och dem ska inte göra ont eller klia, men man kan få intervall smärtor i mage, njurar, underliv och ben. Nu när jag kom hem från akuten så ser jag sambanden. Har adam verkligen haft växtvärk, hans mgae har nog gjort väldigt ont, huvudvärk kan han ha besvär av och det luriga är att dem. Det kan göra ont när han kissar, det kan komma blod i urinen, han kan komma ha blod i avföringen. Åkomman är så ovanlig så hon vet inte hur Adam kommer drabbas av bivrkningarna. Han har potein i urinet och det kan vara tecken på biverkningar i njurarna. Tarmara kan växa in i varandra. Kan kan kan.
Jag får så dåligt samvete när jag bara nochalerat Adams magvärk hans "växtvärk"
Han klaga på hjärat i torsdags, vet ett barn just vart hjärtat sitter han kanske hade ont runt där. När vi sagt han gnäller och alla blåmärken som kommit. har alltid sagt att Adam haft mycket blåmärken, men när jag tänker efter så har jag inte sett när han slagit sig.
Tänk om är ett ord man ska väga noga i munnen.

Jag fick mig en ordentlig tankeställare. Är tacksam för att det inte var det bärsta jag befara. Hoppas innerligt att läkaren har mer info om åkomman med det ovanlliga namnet till mig när hon ringer mig på måndag.

Nu ska jag gå lägga mig och krama om sin hårt hårt. Tänk om.










omcyklad av pensionärer

Min kondition är inte den bästa för tillfället. Jag cykla hem från mitt morgon pass på jobbet, rätt som det är så svichar det för bi en tant i full fart som är iaf över 65.. strax efter kommer hennes gubbe som är 75 +. Han påpekar att det går lite trögt att komma upp för backen idag mot vad det brukar så cyklar han i godan ro om mig.. jag flåsar ett jaa..

Måste ta tag i detta nu..

Igår hade jag tupperware party hemma. Det var trevligt, kom några stycken iaf och min undebara vän Jennie kom och sken som en sol. Jag är så glad för hennes skull.
Min kära mor var det som höll i demon, hon kom redan hit kl 10 igår så vi hade mysigt här och jag fick rå om henne ordentligt.

Nu ska jag försöka läsa lite teori, uppkörnigen närmar sig... 

Ha det gott
Kram Madeleine

 


Ska sova

Men jag vill skriva ett par rader först. Ser ni föresten den söa nallen på bloggen? Jag försöker snygga till min blogg och jag vill få den att se unik ut, men jag kan ju inte mycket om sånt. Jag får lära mig och exprementera mig fram.

Idag har jag varit in till Karlstad. jag besökte nya trafikskolan osmjag ska göra intensivkusen hos. Det kändes märkligt men jag har bestämt mig för att detta ska gå vägen. Jag måste tro på mig själv och intala mig själv att jag kommer klara det. Har fått två magiska datum men dem vill jag inte tala om ännnu, blir jag bara mer nervös.

En av mina underbara vänner var hos mig i går! Jennie och hennes goa grabbar. Barnen lekte och vi drack kaffe och prata! Jag hade bakat en kladdkaka som vi åt av, mumsigt.

Efter att dme åkte hem så laga jag barnens favoritmat numera, stuvade makaroner och falukorv. Åt något stressat för att hinna vara med på den årliga stenåsenjoggen.
Stenåsenjoggen anordnas varje år och ,man ska ta sig runt en sträcka på 2.5 km och försöka hinna med så mpnga varv som möjligt, man stöttar cancerfonden. Tre varv blev det för våran del. Barnen sprang mest och jag gick. Vi var ordentligt trött alla tre efter joggen. Blev en gemensam dusch och sen mys med saga!

Har en del bilder jag vill lägga upp, men det krånglar för mycket,,, så trit. Får se om jag kan lägga upp bilderna i ett inlägg i morgon.
Nu ska jag försöka komma i säng. Börjar jobba kl 7 i morgon! Natti

Kram Madeleine: ♥


Tusen saker

Idag finns det massor med saker att göra här hemma. Det ser ut som om ngn har släppt en bomb här. Och jag blir så stressad över det, vill helst börja överallt samtigd.
Får besök av min underbara vän jennie idag, så jag vill att hon ska kunna komma innanför dörren iaf ;)
Läste ett citat  "att städa när man har barn är som att skotta när det snöar". Undrar vad det skulle vara för citat när man har en gubbe som sprider saker överallt.. och ja jag kan jag med.

Det var spännade att få i väg Adam till skolan imorse, han kom ner glatt i från tappan och var laddad för en ny skoldag. men det är så med min lille Adam att han bestämmmer sig ofta för att det är sol och varmt ute, så dagens outfit var ett linne och ett par shorts. Elaka mamman i huset tyckte inte att det var lämpliga kläder. Tur för Adam att han har en smart och snäll storebror, Oliwer hämta ett par byxor och Adam blev så glad för då kan man ju ha shortsen utan på byxorna ;)
Han blev dock lite sur sen när inte foppa tofflor till skolan var ett alternativ och så hade jag ju packat ner fel gympa shorts och linne.
Oliwer fick gå själv till ksolan idag, inte meningen att han ska komma försent för att lillebror krånglar.
Fick i väg Adam till skolan tillslut, lite suring var det för att han fick bära ryggsäcken själv.


Igår så rensa jag bland alla papaper på skrivbordet, märks inte ens om man tittar. Undrar om man någonsin får ordning. Älskar inrednings tidningar och det slår mig att alla barn familjer som är med har så fint och städat, får för mig att det bara är vi som har det rotigt.
Tänkte iaf underlätta lite genom ett par inköp på ikea. Ska dit på Lördag så får vi se vad det blir.



Nu ska jag fundera ut vart jag ska börja att röjja
Kram Madeleine♥


Detta är syskonkärlek




Dem är så goa mina små gryn, som inte är så små längre. Tänkte på i morse när mina händer var kletiga av vax, det går inte att gå till skolan utan att vara fixad i håret ju. En annan sak som kläder, det har jag alltid kunna lagt fram och så har dem tagit på sig det på morgonen utan problem. Nu är det inte vilka kläder som helst som duger..
Musiken har det oxå hänt lite med nu på sistonde. Jag vill spela lite svängiga barnlåtar för dem, men så får jag en blick av dem som visar allt annat än att musiken är bra. Jag ser min sexåring själv gå in på youtube och leta reda på den låt som gäller just nu.
Jag vet att mina tonårs systrar har en del med det här att göra, dem göra min barn stora i förtid.. hualigen.
När vi var hos mamma i helgen så kom adam ner med lite smink och en del nya uttryck som jag inte tycker hör hemma hos en sexåring. Samtidigt hör jag mina systrar fnissa
Men egentligen så gör det inte så mycket, jag inbillar mig att om barnen redan nu för testa livet som en tonåring så är dem lugna och ordentliga sen när den verkliga tonårsfasen sätter in. Eller?? ;)



Nu blir det att ladda kaffe bryggaren och sen få dennna dagen att gå ihop!

Kram Madeleine♥


RSS 2.0